Tips & Råd

Om det börjar brinna i dina kläder: rulla runt på marken tills elden kvävs. Skydda ansiktet med dina händer.

Om det brinner i någon annans kläder: lägg personen på marken och släck elden med en filt eller liknande. Släck alltid från huvudet och neråt för att undvika lågor från att slå upp i ansiktet.

Kyl alltid brännskador och glödande kläder med kallt vatten i minst 10 minuter.

Se till att personen ligger ned och släck elden med något klädesplagg eller en filt. Släck alltid från huvudet och neråt för att undvika att lågor slår i ansiktet.

• Låt kläderna närmast kroppen sitta kvar för att inte skada huden ytterligare om de har fastnat i brännskadan. 
• Spola omedelbart den skadade kroppsdelen med svalt vatten minst 10 minuter, för att sänka temperaturen i huden och lindra smärtan. 
• Bevara blåsor hela och lägg ett luftigt förband. 
• Kontakta sjukvården om du är osäker på hur stora skadorna är. 

Om du eller någon annan blir brännskadad är det viktigt att omedelbart kyla med kallt vatten eller med en kall och våt handduk.

Kontakta alltid läkare. Fortsätt nedkylningen minst 10 minuter eller tills hjälp anländer.

Det är förbjudet att elda annat avfall än trädgårdsavfall.

Du får alltså inte elda till exempel hushållsavfall, plast, målat eller impregnerat virke, spånskivor, träpallar och dylikt, eftersom det då kan spridas hälsofarliga gaser och bildas giftiga restprodukter. Detta är ett miljöbrott (enligt 29 kapitlet 1 § miljöbalken).

Du kan också lämna ditt trädgårdsavfall på Furunäsets Miljöcentral där avfallet sedan antingen flisas och blir bränsle, eller komposteras och blir jordförbättringsmedel.

Kommunen kan även hämta ditt trädgårdsavfall i en container mot en avgift. Kontakta tekniska kontoret om du vill beställa en container.

Eldning ska alltid ske på ett säkert sätt så att det inte finns någon spridningsrisk. Eldningsplatsen ska vara väl avgränsad och släckredskap ska finnas tillhands. Den som eldar ska också ha möjlighet att snabbt kunna larma SOS 112 om problem skulle uppstå.

Eldning utomhus ska undvikas under månaderna maj, juni, juli och augusti. Den som ändå tänker elda, uppmanas att göra det efter kl 19.00. Anledning är att risken för spridning till omgivningen minskar på grund av att luftfuktigheten ökar och vinden ofta avtar under kvällen. Tänk också på att eldning endast får ske om det inte orsakar olägenhet för omgivningen.

Meddela räddningstjänsten när du tänker elda mer än en korvgrillning.

Om du med din eldning orsakar en brand är du personligen ansvarig. Omständigheterna runt den enskilda händelsen styr den juridiska fortsättningen. Straffpåföljden handlar om allmän farlig vårdslöshet, men kan i enskilda fall handla om mordbrand. Tänk på att det är den som håller i tändstickan som har ansvar för elden.

SMHI tar dagligen fram brandriskprognoser under gräs- och skogsbrandsäsongen för att du ska få information om det är lämpligt att göra upp eld eller inte.

Brandriskvärdet anges i en skala från 1-5 där 1 motsvarar liten brandrisk och 5 motsvarar mycket hög brandrisk.

Aktuell brandrisk på SOS Alarm hemsida eller på SMHI:s hemsida (varningsmeddelanden) 

Vi avråder från all eldning vid brandriskvärde 4 och 5. Gäller dock inte grillning vid speciellt iordningställd grillplats eller kolgrill.

Trots prognosen måste du alltid ta hänsyn till den väderlek som råder när du tänker elda. Eldning bör inte ske vid stark vind eller då markvegetationen är torr (gäller främst dött växtmaterial). Då kan okontrollerad brandspridning lätt ske.

Hyggesbränning inom Överkalix kommun ska alltid anmälas till Räddningstjänsten i Överkalix på särskild blankett. I direkt anslutning till bränningen ska skogsägaren kontakta Inre befäl (IB) i Luleå på 0920-45 65 05 och meddela plats och tidpunkt för hyggesbränningen. 

Anmälan hyggesbränning

Elda inte så att rök och gnistor sprids mot byggnader, vägar eller så att el- och teleledningar skadas.

Börjar du bli äldre eller har du en mamma eller pappa som börjar bli äldre?

Statistik visar att äldre som drabbas av en olycka är framför allt fallolyckor. För att förebygga fallolyckor finns några enkla tips:

• ta bort trösklar
• ta bort mattor
• undvik sladdar på golvet
• montera handtag i dusch/toalett så att man kan hålla i sig
• undvik tofflor
• öka belysningen inomhus
• halkskydd i våta utrymmen
• använd broddar under vinterperioden
• använda stavar eller rullator

ICE är en förkortning av engelskans In Case of Emergency.

Så här gör du för att lägga in ICE i mobilen:

• Lägg till en ny kontakt i telefonboken. 
• Skriv in ICE1 följt av:
  - vilken relation du har till personen (t ex wife)
  - dennes namn
  - +46 och sedan telefonnumret utan den första nollan. 
• Vill du lägga till fler kontakter, skriv ICE2, etc.

Tänk på att använda landsnummer (+46 för svenska kontaktpersoner) och engelska som språk, så att funktionen även fungerar när du är utomlands.

Du bör självklart berätta för de personer du lagt under namnet ICE så att de vet om det.

Tips! Om du vill undvika att din mobiltelefon presenterar dina kontaktpersoner som ICE när de ringer till dig kan du lägga tecknet * (stjärna) direkt efter numret till din ICE-kontakt. Numret kommer ändå att fungera, om man behöver ringa din ICE-kontakt i en allvarlig situation.

• Du ska aldrig vara ensam på isen.
• Ha alltid med dig isdubbar och annan säkerhetsutrustning på isen.
• Lär dig att hantera din utrustning, så du känner dig trygg att använda den.
• Om du är osäker på isen, prova alltid med ispik .
• Gå aldrig på is som du inte är säker på att den håller! Kärnis ska vara minst 10 centimeter tjock.
• Tänk på att ny is, våris, snötäckt is och havsis kan vara svag.
• Lär dig var isens svaga platser är; vass, råk, brygga, bro, udde, avlopp, utlopp, inlopp, sund, grund och vindbrunn.
• Ju högre fart du har, ju längre ut kommer du på svag is innan den brister och desto svårare blir räddningen.
• Ha alltid något mellan dig och den nödställde. Den förlängda armen.
• Lämna aldrig barn ensamma vid eller på isen.
• Meddela alltid var någonstans du ska vara och när du tänker komma tillbaka

Snöskotern används ofta på is, tyvärr med åtskilliga drunkningsolyckor som följd. Snöskotern tar dig enkelt och smidigt fram på isen. Många gånger så utgör de isbelagda vattendragen den bästa färdvägen - men inte alltid den säkraste.

Den vanligaste olycksorsaken med snöskoter är körning genom is och de flesta som omkommer i snöskoterolyckor drunknar. Kom ihåg att all färd på is sker på egen risk! Utmärkta leder visar var isen normalt sett är säkrast, men utgör ingen garanti för att den håller.

Snöskotern har både hög fart och stor viktfördelande yta, därför kräver den tjockare is än vad som behövs för en skidåkare. Motorljud och vibrationer gör dessutom att föraren inte hör isens varningssignaler. Du kan därför komma långt ut på svag is innan den brister.

• Planera färdvägen, lyssna gärna på ortsbefolkningen om du är osäker.
• Undvik att köra på okända vattendrag.
• Undvik mörkerkörning, på ej utmärkta isleder.
• Kom ihåg att tidigare "säkra" överfarter kan försämras, speciellt vid reglerade vattendrag.
• Kör aldrig ensam och håll ut avstånden mellan snöskotrarna.
• Låt långlina (ca 30 meter) med flöte löpa efter snöskotern vid färd på is. Det kan vara räddningen.
• Ha lyset på även dagtid.
• Ha hjälm och reservkläder med.
• Isdubbar skall självklart sitta runt halsen, inte ligga i verktygslådan. Ta med flythjälp och räddningslina.

• Folket Hus/ Grand Arctic Hotel
• Kommunförvaltningen 
• Isolamin AB
• Lansjärvs Folkets Hus
• Motionshallen/ Biblioteket
• OK/Q8
• Räddningstjänsten
• Sparbanken Nord
• Länstrafiken
• Ica Supermarket

Sveriges hjärtstartarregister