Översiktsplanering

Översiktsplanen är kommunens långsiktiga plan för en hållbar utveckling i hela kommunen.

Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, vilken ska antas av kommunfullmäktige. I översiktsplanen beskrivs kommunens syn på hur den fysiska miljön ska utvecklas fram till ett visst årtal i framtiden. Översiktsplanen ska vara vägledande för hur mark- och vattenområden ska utvecklas och ange grunddragen för användning av mark och bebyggelse i hela kommunen. Den ska också ge vägledning i hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras.

Översiktsplanen arbetas fram i en bred demokratisk process. Den ska sedan vara vägledande vid efterföljande detaljplanering, bygglov och andra myndigheters beslut.

Kommunfullmäktige ska ta fram en planeringsstrategi inom två år efter ordinarie val eller anta en ny översiktsplan inom samma tidsintervall. Syftet med en planeringsstrategi är att beskriva de förändringar som skett sedan översiktsplanens antagande som kan påverka översiktsplanens aktualitet. På så vis tvingas kommunerna att ha en kontinuitet i översiktsplaneringen.

Efter en översiktsplan antagits och vunnit laga kraft ska planen genomföras inom den tidsfrist som planen anger.

Kommunfullmäktiga gav Framtidsenheten i uppdrag 2024 att påbörja arbetet med att ta fram en ny översiktsplan samtidigt som kommunen antog en planeringsstrategi.

En översiktsplan ska synliggöra den långsiktiga och strategiska inriktningen gällande användning, utveckling och bevarande av mark- och vattenområden inom kommunen. Det kan exempelvis handla om var kommunen vill utveckla områden för bebyggelse och hur dessa områden ska utformas, vilka områden som behöver särskilt skydd och hur de ska skyddas, vilka miljörisker det finns och hur detta beaktas. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande men verkar som ett starkt vägledande dokument som speglar den folkvalda majoritetens vilja.

Översiktsplanen ska också verka för att underlätta samordning och samverkan av efterföljande processer, prövningar och beslutsfattande för tjänstepersoner inom kommunen samt företrädare för regional och statlig planering.

Översiktsplanen ska verka för att underlätta informationsutbyte och dialoger mellan kommunen, kommunmedborgare och aktörer. Den består av en plankarta som redovisar kommunens mark- och vattenanvändning och tillhörande beskrivning i en eller flera dokument. Översiktsplanen omfattar även planeringsstrategi, fördjupad översiktsplan (FÖP), tematiska tillägg, strategier, inriktningsdokument, riktlinjer och bostadsförsörjningsprogram. Tillsammans kan dokumenten kallas för ”översiktsplanepaketet”.

Det är viktigt att översiktsplanepaketet hålls uppdaterat för att det ska vara tydligt att tolka kommunens ställningstaganden vid till exempel planering av ny infrastruktur som vägar, el ledningar på stam- eller regionnätet samt vindkraftverk. Översiktsplanepaketet är en viktig del i hållbarhetsarbetet och ligger till grund för vidare detaljplanering.

Översiktsplanen ska innehålla följande:

Mark och vattenanvändning
Den byggda miljön
Riksintressen
Miljökvalitetsnormer
Allmänna intressen
Långsiktigt behov av bostäder
Samordning med nationella och regionala mål, planer och program
Landsbygdsutveckling i strandnära lägen
Klimatrelaterade risker för den byggda miljön
Förhållande till regionplan
Mellankommunala frågor
Invändningar från Länsstyrelsen

Innehållet i översiktsplanen styrs via lagstiftning i Plan- och bygglagens 3 kap med kopplingar till 2 kap.

I planeringsstrategin ska kommunen redogöra för om det har skett förändringar när det gäller planeringsförutsättningar av betydelse för översiktsplanens aktualitet. Planeringsstrategin kan också beskriva vad kommunen ska fokusera på i översiktsplaneringen de kommande åren. Som hjälp i arbetet ska Länsstyrelsen sammanställa ett underlag till planeringsstrategin som ska överlämnas till kommunen under de två sista åren i en mandatperiod.

Överkalix kommunfullmäktige antog en planeringsstrategi i april 2024.

Kommunen tar fram en översiktsplan enligt den process som finns beskriven i Plan- och Bygglagens 3:e kapitel.

Översiktsplaneprocessen initieras när kommunfullmäktige tar beslut om att översiktsplanen inte är aktuell och behöver ändras eller att en ny måste tas fram. I det inledande skedet tillsätts ofta en projektgrupp och en politisk styrgrupp och en projektplan tas fram.

Samrådsskedet är en omfattande del av planprocessen där förslaget till översiktsplan successivt utarbetas. Det sträcker sig från den första tidiga dialogen med medborgarna och avslutas med det formella samrådet där ett väl genomarbetat förslag redovisas och möjlighet ges för privatpersoner, företag och organisationer att komma med synpunkter. Samrådsskedet innefattar även att ta fram underlag, analyser och strategier, att formulera visioner och mål samt den strategiska miljöbedömningen.

I granskningsskedet presenteras det utifrån inkomna synpunkter reviderade förslaget till översiktsplan för allmänheten under minst 2 månader. Synpunkter ska lämnas in skriftligen i det här skedet och sammanställas i ett särskilt utlåtande.

I antagningsskedet fattar kommunfullmäktige beslut om att anta den nya eller ändrade översiktsplanen. Eftersom en översiktsplan inte är juridiskt bindande kan inte innehållet i planen överklagas utan endast att den inte tagits fram på lagenligt sätt. En överklagan ska ha inkommit till förvaltningsrätten inom 3 veckor efter att kommunfullmäktige antagit planen. Om ingen överklagan inkommit vinner planen laga kraft.

Länsstyrelsens roll i den kommunala översiktsplaneringen är att:

Samordna och ta tillvara statens intressen.
Lämna underlag och ge råd i frågor om de allmänna intressen som enligt 2 kapitlet i plan- och bygglagen (PBL) behöver tas hänsyn till i översiktsplaneringen.
Verka för att riksintressen enligt 3–4 kapitlet i miljöbalken tillgodoses.
Verka för att miljökvalitetsnormer enligt 5 kapitlet miljöbalken följs.
Verka för att redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen stämmer med första stycket i 7 kapitlet 18 § miljöbalken.
Verka för att frågor om användningen av mark- och vattenområden som sträcker sig över två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt.
Verka för att bebyggelse och byggnadsverk tar hänsyn till människors hälsa och säkerhet, och inte riskerar olyckor, översvämning eller erosion.

När en översiktsplan tas fram ingår att göra en strategisk miljöbedömning vilket oftast innebär att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning. Syftet med miljöbedömningen är att främja hållbar utveckling genom att integrera miljöperspektivet i planeringen.

Miljökonsekvensbeskrivningen redovisar den betydande miljöpåverkan som planens genomförande kan antas få. Miljöbalken 6 kap. reglerar innehållet i en miljökonsekvensbeskrivning.