Bygga, bygga om och bygga till

Om du vill bygga ett hus eller göra vissa andra åtgärder måste du ansöka hos oss på kommunen om lov eller göra en anmälan. Bygglov ska lämnas in i god tid innan arbetet börjar.

Bygglov eller bygganmälan?

Vid nybyggnad och större tillbyggnader måste du ansöka hos oss på kommunen om lov, om så behövs. Detta krävs oavsett om det behövs en detaljplan eller inte för området.

För vissa åtgärder som du inte behöver söka bygglov till, måste du fortfarande göra en anmälan. Det innebär att du måste lämna in en anmälan till oss om du, till exempel, ska installera en eldstad i din bostad eller om du ska göra större inre ändringar i ditt hus, konstruktion eller planlösning.

För vårt arbete med ansökan om lov och anmälan måste du betala en avgift till oss. Hur stor avgiften är varierar, bland annat beroende på storlek på byggnationen, men vi får inte ta ut mer i avgift än vad det kostar oss att hantera ditt ärende.

Från det att du lämnat in din ansökan/anmälan har vi tio veckor på oss för att handlägga ditt ärende. Om din ansökan behöver kompletteras med uppgifter räknas tiden efter det att kompletteringarna kommit in. Behövs mer utredning har vi möjlighet att förlänga med ytterligare tio veckor.

Är du osäker om du behöver ansöka om lov eller om åtgärden du ska göra är anmälningspliktig? Ta gärna kontakt med oss så hjälper vi dig!

Om din åtgärd inte kräver bygglov kan du istället behöva lämna in en anmälan. Det gäller till exempel:

  • Attefallshus
  • Mindre tillbyggnader  
  • Vid inrättande av eldstad och rökkanal

Det gäller även om man ska göra en väsentlig ändring i sitt hus som påverkar bärande konstruktioner eller planlösning.

Att bygga en ny byggnad eller göra en tillbyggnad kräver oftast bygglov.

En tillbyggnad är när du ökar en byggnads volym åt något håll, antingen uppåt, nedåt eller åt sidan. Om du glasar in en uteplats under tak räknas det som en tillbyggnad.

Även vissa saker som du kanske inte tänker på som byggnader räknas som byggnader. Exempel på det är husbåtar, husvagnar och serveringsvagnar som står uppställda på samma plats under lång tid.

Att flytta en byggnad till en annan plats räknas som rivning på den ursprungliga platsen och nybyggnad på den nya platsen. Det kräver därför både rivningslov och bygglov.

Rivningslov kan krävas för att riva en byggnad, eller del av byggnad, i områden med detaljplan eller områdesbestämmelser.

Syftet är att byggnadsnämnden ska kunna göra en bedömning om byggnaden ska bevaras på grund av historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga skäl.

Schaktarbeten

För schaktarbeten på kommunal mark i Överkalix kommun ska kommunens tillstånd inhämtas.

Ansökan ska utföras på kommunens blankett ”Grävningstillstånd”. Grävningstillstånd får utfärdas av kommunens tekniskchef eller ingenjör/arbetsledare för gator och park.

Före schaktningsarbeten påbörjas ska anläggningsägare för el, tele, fjärrvärme, kabel-TV, internettrafik m.fl. kontaktas för fastställande av ledningarnas (anläggningarnas) exakta läge.

Schakt med maskiner intill befintliga anläggningar får inte, utan särskilt tillstånd, ske närmare än 1 m från anläggningen, om inte del av anläggningen frilagts.

Befintlig ledning (anläggning) ska hållas i drift under hela anläggningstiden.

Markområde som ska bevaras inhägnas och träd inom riskområde förses med inbrädning och/eller påkörningsskydd. Schakt ska utföras så att växter och träd inte kommer till skada.

Vid schaktningsarbeten i belagda ytor ska denna kantskäras före rivning. Arbetet ska utföras så att inte onödigtvist stora ytor ianspråktas för schakten. Kantsågning utförs maximalt 0,5 m från schaktets dagöppning.

Schakter utförs med betryggande och jämn släntlutning.

Schaktmassor får inte återanvändas till fyllning under hårdgjorda ytor, se ”återställning”.

Schaktmassor från övriga ytor sorteras med hänsyn till fyllning så att återfyllt schakt får lika jordlagerföljd som intilliggande ytor.

Återfyllning får inte utföras med fruset material, all snö och is ska avlägsnas.

All fyllning ska packas enligt klass 2, tabell C/4, i Mark AMA. 

Hårdgjorda ytor ska utan dröjsmål återställas enligt följande:

Ytskikt ska vara lika befintligt före schakt. Om inte materialet kan med säkerhet identifieras ska återställning göras enligt följande;

  • 15 cm bärlager krossmaterial
  • 20 cm förstärkning krossmaterial
  • Krossmaterial ska uppfylla fordringarna i Mark AMA D1.31 respektive D1.21.
  • Utlåtande om provning av material ska kunna redovisas.
  • Resterande fyllning under förstärkning får vara fyllnadssand eller med återfyllnad av urschaktat material, om detta godkänts av tillståndsgivaren.
  • Eventuellt materialskiljande lager av geotextil bruksklass II.
  • Packning av samtliga material ska utföras enligt klass 2, tabell C/4, Mark AMA.
  • Förekommande kantstöd och ytmarkeringar återställs i förutvarande skick.
  • Oskadat material återanvänds vid återställning.
  • Ytskikt av asfaltbeläggning återställs med asfaltmassa 90 AB 12T.
  • Yttolerans ±10 mm.
  • Arbetsrecept och verksprover ska redovisas.
  • Återställning av slitgruslager utförs med t= 50mm, dock minst 1,5 ggr materialets största stenstorlek. Höjdtolerans ± 20 mm
  • Vid ytskikt av betong eller stenplattor återställs ytan med lika tidigare, oskadade rivna får återanvändas.

Vegetations – och planteringsytor återställs genom att jord som packats luckras till 150 mm djup. Ytor återställs till förutvarande djup, dock min 100 mm för gräsyta och min 400 mm för planteringsytor.

Befintlig växtbädd får inte utan kommunens godkännande återanvändas.

Växtbädd utförs enligt Mark AMA D3.11 och jordförbättras enligt rekommendationer från analys. Sådd av gräsyta utförs med, i första hand, färdig gräsmatta alternativt med Weibulls parkblandning v 212, 2,5 kg/100 m2, eller dokumenterad likvärdig produkt.

Det är alltid kommunen som avgör metod för återställning av gräsyta.

Naturmarkytor återställs så att likhet med intilliggande mark erhålls.

Körbana

Tillåten sättning efter återställning är max 10 mm/ 3 m vägbanebredd.
Tillåten överhöjning för sättningskompensation är max 10 mm/3 m vägbanebredd.
Mätning ska utföras mitt för övergrävning med rätskiva 3,0 m. Protokoll som redovisar förhållanden före och efter grävningen ska upprättas och tillställas kommunen. 
Protokoll ska utgöra underlag för värdering av såväl återställningen som underhållsansvaret.

GC- väg och gångbana

Tillåten sättning efter grävning tvärs – och längs ytan, är 10 mm. 
Maximal avvikelse i höjdled för plattsättning är 5 mm. 
Ovan angiven mätmetod och redovisning tillämpas.

Grönyta

Tillåten sättning och/eller höjning efter återställning är 20 mm. 
Ovan angiven mätmetod och redovisning tillämpas.

Med spricka förstås varje synbar spricka mellan nylagd asfalt och gammal kant eller i den nyanlagda ytan. Spricka ska lagas.