Folkhälsa
Norrbotten står inför en demografisk utveckling som utmanar välfärden. Antalet äldre ökar, vilket gör att omsorgsbehovet ökar samtidigt som de i arbetsför ålder minskar. En av nycklarna för att klara det ökade kompetensbehovet, men också för att fler ska kunna leva ett gott liv, är en förbättrad och mer jämställd och jämlik folkhälsa.
Folkhälsopolitiken är antagen av riksdagen. Den är inte bindande som en lag men finns integrerad i många andra lagar och förordningar.
Folkhälsopolitik omfattar ett övergripande, nationellt folkhälsopolitiskt mål och åtta målområden. Det övergripande målet för folkhälsopolitiken har ett tydligt fokus på jämlik hälsa. Målet är att folkhälsopolitiken ska skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.
Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete som kräver samarbete, både lokalt och över kommungränser, men också med regionala aktörer som har kunskap på området.
Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande och inte enbart frånvaro av sjukdom” (WHO 1948).
Folkhälsa är ett uttryck för den samlade hälsan för en större grupp människor, till exempel i en kommun, region eller i ett land.
Folkhälsoarbete är ett målinriktat och organiserat arbete för att främja hälsa och förebygga sjukdom, som kan bedrivas på många olika arenor.
Nationella folkhälsopolitiska målområden
Målområdena återspeglar hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga faktorer som påverkar hälsotillståndet. Det är flera faktorer som samverkar på olika nivåer i samhället, exempelvis var och hur vi bor, vilken miljö vi lever i, barndomen och uppväxttiden, vår utbildning och vårt arbete. Bestämningsfaktorer kan både öka och minska risken för ohälsa.
Folkhälsopolitikens målområden:
- Det tidiga livets villkor
- Kunskaper, kompetenser och utbildning
- Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö
- Inkomster och försörjningsmöjligheter
- Boende och närmiljö
- Levnadsvanor
- Kontroll, inflytande och delaktighet
- En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Prioriterade mål i Norrbottens Folkhälsostrategi
Bakom Folkhälsostrategin står Norrbottens folkhälsopolitiska råd som består av Region Norrbotten, Länsstyrelsen och Norrbottens Kommuner.
Folkhälsostrategin gäller under åren 2018 till 2026.
Efter en dialog med norrbottningarna och analys av norrbottnisk hälsodata har områden med särskild betydelse för norrbottningarnas hälsa tagits fram.
Norrbottens folkhälsostrategi prioriterar därför dessa fyra områden:
- Utbildning och livslånga lärandet
- Förbättrade levnadsvanor
- Normer och värderingar
- Systematiskt folkhälsoarbete
Sammanställning av folkhälsouppgifter från Region Norrbotten och Folkhälsomyndigheten ger oss en översiktlig bild av hälsan i Överkalix.
Hälsoutmaningar
- Vanligt med högt blodtryck
- Högt insjuknande i hjärt- och kärlsjukdomar
- Vanligare att vara överviktig eller lida av fetma bland vuxna
- Vanligare med riskabla kostvanor än i riket
- Vanligare att röka bland vuxna
- Mindre vanligt att vara fysiskt aktiv bland unga och vuxna
- I Överkalix är det mindre vanligt att må bra bland män och kvinnor, ohälsotalet är högt bland män och kvinnor, dessutom lever män kortare än i riket.
Positivt om hälsan
- Lägre andel vuxna med psykdiagnos
- Lägre andel med vuxna med riskabla alkoholvanor
- Trygghet att gå ut själv
- I Överkalix är det vanligt att känna sig trygg i sin omgivning, och äldre har god tillit till andra människor.
Prioriterade mål i Överkalix kommun
1. Livsstil - Fysisk aktivitet och kost
Ohälsosamma matvanor och fysisk inaktivitet är de viktigaste bidragande orsakerna till våra vanligaste folksjukdomar.
Hjärthälsa - De höga talen för insjuknade i hjärtinfarkt visar på att det finns orsak att jobba med området och de underliggande faktorer som kan påverka hjärthälsan. Kartläggningen visar också på en kortare medellivslängd för män än för övriga Norrbotten och riket.
Fysisk aktivitet - Folkhälsodata visar även på ett lågt deltagande i föreningsaktiviteter för ungdomar i kommunen. Antalet aktiviteter med lokalt aktivitetsstöd har minskat stadigt under de senaste 15 åren i jämförelse med övriga riket. Minskningen är större bland tjejer än killar. Också data gällande vuxna visar på att andelen som rör sig regelbundet är lågt.
Drog- och tobaksförebyggande arbete - Ett viktigt område att arbeta med är ett drog- och tobaksförebyggande arbete dels för att ge barn och unga möjlighet till en bra uppväxt men också för att det påverkar hälsan negativt bland annat när det gäller hjärt- och kärlsjukdomar.
2. Utbildning
Att klara gymnasiet är en ”skyddsfaktor” för god hälsa. Dålig utbildning är en ”riskfaktor” för en sämre hälsa och ökar också risken för att hamna i missbruk eller kriminalitet.
Insamlade data visar även att andelen som fullföljer gymnasiet inom 4 år under en längre tid har varit betydligt lägre än medel för riket.
Utifrån de regionala målen prioriteras speciellt:
- Utbildning och livslånga lärandet
- Förbättrade levnadsvanor
- Systematiskt folkhälsoarbete
Förbättrade levnadsvanor - livsstilsfaktorer
Alkohol förknippas med fest och glädje men kan också påverka dig och din omgivning negativt. Var gränsen går är ofta svårt att se. Genom IQ som är ett fristående dotterbolag till Systembolaget kan du få råd via webben.
Dags för obekvämt samtal?
Många av oss har någon gång känt oro över någon annans alkoholvanor. Samtidigt är det få som vågat ta upp den oron. Därför har IQ tagit fram den digitala tjänsten alkoholsnacket.se, som stöttar den som oroar sig för någon annans vanor.
I alkoholsnacket.se ges konkreta tips och verktyg för hur man kan lägga upp ett samtal med den person vars alkoholvanor man är orolig för.
Faktum är att de flesta som söker hjälp för sina alkoholvanor gör det för att någon i deras närhet har vågat ta det där samtalet. Det kan bli jobbigt. Men det funkar.
I Alkoholsnacket ges olika tips beroende på vem man är orolig för, till exempel en vän, kollega eller sin partner.
Tjänsten vänder sig till vuxna och är utvecklad i samarbete med forskare och experter inom alkohol- och behandlingsområdet. Frågor, tips och stöd är anpassade för den som är över 18 år.
Länk till alkoholsnacket.se
Hur ser din relation till alkohol ut?
Alkohol förknippas med fest och glädje men kan också påverka dig och din omgivning negativt. Var gränsen går är ofta svårt att se. Första steget mot en smartare relation till alkohol kan vara att börja reflektera över hur dina alkoholvanor ser ut.
Testa med Alkoholprofilen, ett test från IQ. Testet är för dig över 18 år som vill veta mer om dina alkoholvanor och hur de påverkar dig och andra.
Länk till alkoholprofilen.se
Läs mera
Du kan även vända dig till vårdguiden 1177. Vårdguiden kan lotsa dig vidare, så att du får stöd att förändra dina alkoholvanor på en mottagning just där du bor. Länk: 1177.se
Har du funderingar kring din tobaksanvändning och hur den påverkar dig och din omgivning? När du röker eller snusar får du i dig ämnen som är skadliga för kroppen. De gör till exempel att du får sämre kondition och att risken ökar för olika sjukdomar. Nikotin påverkar också hjärnan så att du blir beroende.
I tobaken finns ämnet nikotin, som stimulerar hjärta och blodcirkulation och som är mycket beroendeframkallande. I Sverige består tobaksanvändningen främst av cigaretter och snus. Tobakskonsumtionen ger upphov till stora hälsoproblem hos befolkningen och är en av de främsta påverkansbara hälsoriskerna i Europa.
Läs mer
Du kan även vända dig till vårdguiden 1177. Vårdguiden kan lotsa dig vidare, så att du får stöd att förändra dina tobaksvanor på en mottagning just där du bor. Länk: 1177.se
Rörelse och träning är bra för din hälsa på många sätt. Du blir piggare, starkare, orkar mer och sover bättre. Försök därför att få in mer rörelse i vardagen och undvik att sitta stilla i långa perioder.
För dig som vill träna på egen hand finns nu en träningsapp att tillgå via kommunen, läs mer om appen, länk till information
Läs mer om betydelsen av träning på 1177, länk till extern sida 1177
Regelbundna god matvanor kan bidra till att skapa positiva rutiner och en struktur i vardagen, något som kan vara positivt för ditt välbefinnande och din psykiska hälsa. Goda matvanor kan bidra till att minska risken att drabbas av ohälsa och sjukdomar. Särskilt tydliga är sambanden för hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och cancersjukdomar.
Forskning visar att hälsosamma matvanor kan bidra till att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom med 30 till 50 procent, och förebygga upp till en tredjedel av alla cancerfall.
Folkhälsomyndigheten har på sin webbsida summerat vad vi ska tänka på när det gäller hälsosam kost.