Livsmedel

Kommunal service

Starta livsmedelsföretag
Godkännande/registrering
Egenkontroll för livsmedelsverksamheter
Ansvarsfördelning inom tillsynsområdet
Nyttiga länkar

Starta livsmedelsföretag?

För att starta ett företag som hanterar eller säljer livsmedel i någon form eller i något led krävs antingen att företaget är registrerat eller godkänt av miljökontoret.

Krav på godkännande är ersatt med krav på registrering

Från den första december 2009 så kommer så gott som alla livsmedelsverksamheter (utom animalieanläggningar som slakterier, styckanläggningar och mejerier) att registreras istället för att godkännas. Det gör att det kan gå snabbare för dig som företagare att komma igång.

Registrering av livsmedelsanläggning.pdf
Registrering av livsmedelsanläggning vård o skola.pdf
Ansökan registrering av livsmedelsanläggning tillverkare.pdf
Registrering av dricksvattenanläggning.pdf

Starta nytt eller ta över ett livsmedelsföretag

För att starta ny eller ta över en verksamhet som hanterar eller säljer livsmedel i någon form eller i något led krävs antingen att företaget är registrerat eller godkänt av miljökontoret.

Regler för livsmedelssäkerhet och hygien är samma för en verksamhet som registreras och för en som har ett godkännande.

Två veckor efter att du gjort din anmälan får du starta din verksamhet om inte miljökontoret meddelat något annat innan dess. För dig som har en animalisk anläggning som en styckanläggning eller ett mejeri gäller att du inte får starta förrän du har fått ditt godkännande.

Livsmedelsverkets hemsida (vägledningar och annan information)
http://www.slv.se/sv/grupp2/Livsmedelsforetag/Vagledningar-och-annan-information/

Företagets ansvar att se till att verksamheten uppfyller alla krav

I och med att miljökontoret inte längre behöver granska ansökningar om godkännande så får vi mer tid över för kontroll. Vid det första besöket efter anmälan kommer vi att kontrollera hur anläggningen ser ut, hur den är inredd, hur flödet är i lokalen och företagets system för egenkontroll. Vi kan vid det besöket komma att ställa krav på livsmedelsföretagaren att åtgärda de brister som vi ser. I fall där det ser riktigt illa ut kan vi komma att förbjuda verksamheten i lokalen eller begränsa verksamheten.

Livsmedels- och foderföretagens skyldigheter http://ec.europa.eu/food/food/foodlaw/responsibilities/obligations_sv.pdf

Livsmedelsverkets hemsida (livsmedelsburna hälsofaror)
http://www.slv.se/sv/grupp2/Livsmedelsforetag/Livsmedelsburna-halsofaror/

Egenkontroll

Ett av kraven som ställs gäller företagets egenkontroll. Ditt företag skall följa något som kallas "God hygienpraxis" (GHP), det är ett antal grundläggande rutiner som all livsmedelshantering ska uppfylla, och sedan behöver du ett bra system för egenkontroll som bygger på principerna för HACCP. Se mer under ”Egenkontroll för livsmedelsverksamheter”.

Livsmedelsverkets hemsida (branschriktlinjer)
http://slv.se/sv/grupp2/Livsmedelsforetag/Branschriktlinjer1/

Tillbaka upp

Godkännande/registrering

Livsmedelsföretagare har en skyldighet att underrätta behörig kontrollmyndighet om alla livsmedelsanläggningar som denne ansvarar för så anläggningarna kan registreras eller godkännas (artikel 6.2 och 6.3 i förordning (EG) nr 852/2004).

Det är livsmedelsföretagarens ansvar att undersöka huruvida anläggningen omfattas av krav på godkännande eller registrering.

Livsmedel får inte släppas ut på marknaden från en anläggning innan registrering skett eller beslut om godkännande fattats (artikel 4 i förordning (EG) nr 853/2004, artikel 6.2 (EG) nr 852/2004 och 13 § i LIVSFS 2005:20).

Den huvudsakliga skillnaden mellan godkännande och registrering är att vid godkännande prövas anläggningen vid minst ett kontrollbesök på plats innan det tillåts börja släppa ut livsmedel på marknaden från anläggningen. Vid registrering görs denna granskning vid första offentliga kontrollen på plats efter det att verksamheten har startat.

Vägledning om godkännande och registrering finner du på SLV:s webbplats.

Undantag från krav på registrering och godkännande av verksamhet

Tillfällig verksamhet

Om någon som inte redan är livsmedelsföretagare vill sälja eller servera livsmedel går det i vissa fall att göra utan registrering eller godkännande från miljökontoret. Det rör sig om verksamheter som bara sker vid några tillfällen per år. Antalet gånger som något får utföras beror på risken. Ju högre risk desto färre tillfällen och vice versa. Se sammanställningen här nedanför.

	Mycket låg risk	Låg- och mellanrisk	Hög risk
Tillfälligt, ej viss kontinuitet	Högst 20 ggr/år á 1-2 dagar	Högst 10 ggr/år á 1-2 dagar	Högst 5 ggr/år á 1-2 dagar

Några exempel:

Du kan baka bullar, skorpor och kakor (mycket låg risk) och sälja dessa under 20 helger lördag-söndag.
Du kan grädda våfflor och servera tillsammans med grädde och sylt under 10 helger per år.
Du kan grilla råa hamburgare (hög risk) under fem helger per år.

Inte organiserad verksamhet

Ett företag, t ex en bilverkstad som bjuder på kaffe och kakor gratis till kunder som sitter och väntar. Det är ingen organiserad verksamhet på så sätt att någon person lägger ner speciellt mycket tid på att göra i ordning kaffe och kakor.

Samma gäller en cykelhandlare som säljer sportdryck och energikakor och en blomsterbutik som har en frysbox med glass. Sådana typer av verksamhet kan ske året om.

En idrottsförening som vid något eget evenemang värmer och serverar mindre mängder (färre än 25 konsumenter per dag på årsbasis) korv med bröd räknas också hit.

Avgifter och riskklassificering av livsmedelsföretag

För de allra flesta livsmedelsverksamheter kommer det bara att krävas en anmälan för att starta livsmedelsverksamheten. För bygg- och miljönämndens handläggning uttas en avgift motsvarande 1 timmes handläggning vilket för närvarande är 683 kronor.

En årlig kontrollavgift ska dessutom betalas med helt avgiftsbelopp från och med det år då verksamheten påbörjas och sedan i fortsättningen vid varje nytt år.

För verksamheter som slakterier, styckanläggningar, mejerier och liknande krävs det dock även i fortsättningen ett godkännande. Handläggningen av en godkännandeprövning kostar motsvarande en hel årsavgift. Den årliga kontrollavgiften ska betalas året efter kalenderåret då verksamheten startades och sedan i fortsättningen vid varje nytt kalenderår.

Den årliga kontrollavgiften bygger på en riskklassificering av livsmedelsverksamheten. Riskklassificeringen görs utifrån en modell som är framtagen av Livsmedelsverket, där vissa förbestämda typer av verksamheter ger olika riskpoäng. Beroende på verksamhetens typ och omfattning hamnar verksamheterna i en av fem olika riskklasser.

Om företaget under året visar sig ha en bra egenkontroll, god hantering av maten och få eller inga avvikelser vid inspektionen så kan antalet kontrolltimmar sänkas till nästa år. Om företaget däremot sköter sig dåligt kan antalet kontrolltimmar komma att fördubblas till nästa år. Om det visar sig att verksamheten inte klarar kraven och det krävs uppföljande besök eller provtagning, att det kommer in klagomål som visar sig vara befogade, så får verksamheten stå för alla de kostnader som kontrollen medför.

Vägledning om riskklassificering och beräkning av kontrollavgifter hittar du på SLV:s webbsida.

Startat utan att ha registrerat eller fått godkännande?

Om du startar en ny eller tar över en livsmedelsverksamhet, utan att ha registrerat verksamheten så bryter du mot livsmedelslagen. Det innebär att din verksamhet kan förbjudas och du kan dessutom bli åtalad.

Om du startar en ny eller tar över en livsmedelsverksamhet, bygger om eller förändrar sortimentet utan att ha fått verksamheten godkänd bryter du mot livsmedelslagstiftningens lagkrav. Det innebär att din verksamhet kan förbjudas och du kan dessutom bli åtalad.

Tillbaka upp

Egenkontroll för livsmedelsverksamheter

Den som driver ett livsmedelsföretag måste utöva så kallad egenkontroll över sin verksamhet. Den ska vara anpassad efter verksamhetens omfattning och art. Syftet med egenkontrollen är både att förebygga hälsorisker och att säkerställa redlighet.

Egenkontroll innebär att företagaren systematiskt går igenom sin verksamhet, upprättar ett system och följer systemet för att undvika och begränsa att livsmedel framställs med dålig kvalitet eller att de gör människor sjuka. Det är också ett lagkrav att bedriva egenkontroll.

I ditt system för egenkontroll skall grundförutsättningar, HACCP samt rutiner för att upprätthålla egenkontroll och HACCP ingå.

Grundförutsättningar

Följande punkter är grundförutsättningar:

utbildning
personlig hygien
rengöring
skadedjur
vatten
temperatur
utformning och underhåll av lokaler och utrustning, även fordon
mottagning
avfall

Dessa grundförutsättningar utgör basen för produktion av säkra livsmedel i alla livsmedelsföretag och utgör också grunden på vilka HACCP-system byggs. För varje punkt i grundförutsättningarna ska det beskrivas hur verksamheten är planerad för att säkerställa att livsmedel inte blir skadliga för hälsan.

Även följande kan ses som grundförutsättningar:

redlighet (märkning, information och reklam)
spårbarhet både på inkommande leveranser och utgående leveranser.

HAACP

HACCP (Hazard Analysis & Critical Control Point) är ett arbetssätt för att ta reda på, bedöma och kontrollera alla faror i produktionen. Farorna är ett hot mot livsmedelssäkerheten.

HACCP är ett system baserat på vetenskapliga och metodiska principer, och identifierar specifika faror och åtgärder som bör kontrolleras för att livsmedelssäkerheten skall garanteras. HACCP är ett verktyg för farobedömning och upprättande av kontrollsystem som inriktas på förebyggande åtgärder snarare än på att i första hand kontrollera slutprodukter.

HACCP består av följande sju principer:

Identifiering av alla faror som måste förebyggas, elimineras eller minskas till en acceptabel nivå (faroanalys).
Identifiering av kritiska styrpunkter vid det eller de steg där kontroll är nödvändig för att förebygga eller eliminera en fara eller för att minska den till en acceptabel nivå.
Fastställande av kritiska gränser vid kritiska styrpunkter som skiljer en acceptabel nivå från en icke acceptabel för att förebygga, eliminera eller minska identifierade faror.
Upprättande och genomförande av effektiva förfaranden för att övervaka de kritiska styrpunkterna.
Fastställande av korrigerande åtgärder som skall vidtas när övervakningen visar att en kritisk styrpunkt inte är under kontroll.
Upprättande av förfaranden som skall genomföras regelbundet för att bekräfta att de åtgärder som avses i punkt 1–5 fungerar effektivt
Upprättande av dokumentation och journaler avpassade för livsmedelsföretagets art och storlek för att ge bevis på att de åtgärder som avses i punkt 1–6 tillämpas effektivt.

Rutiner

Du som livsmedelsföretagare skall ha rutiner för alla punkter i grundförutsättningarna, och i förkommande fall, för att följa en HACCP-plan. Rutinerna skall vara ändamålsenliga och du skall säkerställa att de efterlevs.

I dina rutiner bestämmer du hur egenkontrollprogammet ska dokumenteras skriftligen. De skriftliga journalerna skall sparas i minst 2 år och vara tillgängliga vid miljökontorets kontroller.

Tillbaka upp

Ansvarsfördelning inom tillsynsområdet

Ansvarsfördelningen för livsmedelskontrollen framgår av 23 § i livsmedelsförordningen (2006:318). I tabellen nedan finns en generell beskrivning över fördelningsansvaret av livsmedelsanläggningar (hämtad från vägledningen om godkännande och registrering).

Behörig myndighet	Livsmedelsanläggning
Livsmedelsverket	Animalieanläggningar såsom slakterier, vilthanterings-anläggningar och styckningsanläggningar, äggpackerier och äggproduktanläggningar Kyl- och fryshus, utom sådana som lagrar och omgrupperar köttvaror för distribution inom detaljhandeln Produktion vid animalieanläggningar där volymen är större än - 7,5 ton köttprodukter eller köttberedning per vecka - 5 ton malet kött per vecka - den mängd mjölkprodukt som kan framställas av 2 000 000 liter mjölk per år - 250 ton per år vid fiskanläggning - 500 ton per år vid fiskgrossist Anläggning i järnvägsvagnar, luftfartyg och fabriksfartyg samt kyltankbåtar för fisk Tillverkningsanläggningar för spritdrycker, vin, aromatiserade drycker baserade på vin och aromatiserade drinkar baserade på vinprodukter Systembolagets butiker m.m. Exportkontrollerade anläggningar som avses i kungörelsen (1974:271) om kontroll vid utförsel av Livsmedelsverket Anläggningar för behandling av livsmedel med joniserande strålning Skeppshandelslager, tullager, frilager och anläggningar inom frizon i vilka det förvaras livsmedel som från veterinär synpunkt inte är godkända för fri omsättning
Länsstyrelse	Primärproduktion
Kommunal kontrollmyndighet	Produktion vid animalieanläggningar där volymen är mindre än - 7,5 ton köttprodukter eller köttberedning per vecka - 5 ton malet kött per vecka - den mängd mjölkprodukt som kan framställas av 2 000 000 liter mjölk per år - 250 ton per år vid fiskanläggning - 500 ton per år vid fiskgrossist Anläggningar för dricksvattenförsörjning Snus och tuggtobak Anläggningar för tillverkning av tillsatser, aromer och processhjälpmedel Alla livsmedelsanläggningar som inte faller under annan myndighets ansvar (bl.a. detaljhandel*).

* Definition av detaljhandel (enligt artikel 3.7 i förordning (EG) nr 178/2002):
Hantering och/eller bearbetning av livsmedel och lagring av det på det ställe där produkten säljs eller levereras till slutkonsumenten, inbegripet distributionsterminaler, catering, personalmatsalar, allmänna serveringsställen, restauranger eller liknande livsmedelsservice, affärer, distributionscentrum och grossistaffärer.

Tillbaka upp